Författare: Emma

Att bo i en BRF eller i en hyreslägenhet innebär allt som ofta att man betalar kostnaden för exempelvis el gemensamt. Det vill säga, oavsett hur mycket el du faktiskt förbrukar så kommer din kostnad att se likadan ut. Vilket under senare år har kommit att bli en ganska het fråga sett till att elpriset blivit högre. 

Att man sett en stor skillnad vad gäller kostnaden för el har fått många villaägare att börja tänka till. Man gör av med mindre el, man försöker använda el under tider på dygnet då priset är lägre och man försöker göra smarta investeringar för att minska sin förbrukning. 

Orättvist att betala för grannens höga förbrukning 

Genom detta så kan man också se att högre elpris har påskyndat en utveckling till det bättre och där en massa spännande innovationer sett dagens ljus som en följd av detta. Det gäller villaägare, men för personer boende i en BRF så har det – som en följd av det vi ovan nämnde – inte alls skett samma utveckling. 

Av den enkla anledningen att man inte tjänar något på att snåla eller investera i energismarta lösningar. Räkningen blir likadan oavsett. Gör du av med mindre el samtidigt som din granne ökar sin förbrukning så kommer du ändå att få betala lika mycket. Däri ligger en orättvisa. 

Genom att implementera metoden IMD – gemensam el – så kan man skapa en helt ny spelplan där de som slösar på drabbas genom en högre elräkning, medan de som tänker till också gynnas och betalar mindre.

IMD innebär rättvisa 

 IMD betyder Individuell Mätning och Debitering och det är en metod som innebär att man betalar för den el man använder – inte för grannens förbrukning. 

IMD är relativt enkelt att implementera och allt som krävs är att man som BRF – eller fastighetsägare – anlitar en extern partner för rådgivning och guidning. 

Ser man till de som redan tagit steget och implementerar IMD som metod så handlar det om nöjda kunder. Man får betala för sin användning och det gör också att rättvisa skipas. 

Dags att bygga en veranda, ett uterum eller ett attefallshus? Det handlar om mindre projekt än att bygga exempelvis ett hus, men låt dig för den sakens skull inte luras. Samma sak gäller för en mindre byggnation som för en större: du måste fokusera på att skapa en stabil grund och du måste se till att anpassa denna efter hur markförhållandena ser ut där du ska bygga. 

Tyvärr så ser man att många privatpersoner begår misstag just i samband med mindre projekt. Man tänker att den lägre vikten kommer att innebär mindre risker och mindre problem. Det man inte tänker på är att det är rörelser i jorden som kan leda till skador i form av sättningar. 

Bygger du ett attefallshus på en mark där det är lösare jord, sand eller exempelvis lerigt så kan du inte bara gräva och gjuta en platta – du måste agera på samma sätt som man gör vid husbyggen under dylika förhållanden. Det innebär att en pålning måste ske. En pålning innebär att man anlitar en firma som slår – eller borrar – ner pålar som förankras i berget och där man sedan, på dessa, kan gjuta en platta som grund. 

Behöver man genomföra en pålning? 

Pålning används vid allt från större projekt – att bygga exempelvis en järnväg – till mindre sådana i form av ett attefallshus. Syftet är detsamma oavsett: en pålning leder till att konstruktionen ges en stabilitet och att de rörelser som sker i marken inte påverkar konstruktionen i fråga. 

Det första steget för dig i samband med att du planerar att bygga handlar alltså om att undersöka marken. Kommer det att krävas några förstärkande åtgärder i form av pålning eller kan man direkt sätta igång att gräva och gjuta? 

Har du tur så är det senare en lösning, har du otur – sett till att det blir lite dyrare – så måste du anlita en firma för pålning. Kom dock ihåg att det är en tjänst som du kan använda Rot-avdraget för. Det behöver inte bli så dyrt. Se kostnaden som en investering.